12 november 2007

What a little moonlight can do

Som tröst har pappa sagt att jag alltid haft en stor förmåga att älska.
Att det gör ont att se mig förkrossad men att han samtidigt är glad att jag har den förmågan.
Kanske kan man se det så. Kanske kan jag se det så.

7 kommentarer:

  1. försök! det måste ju vara en styrka att man har lätt för att älska. även om det gör ont som fasen just nu kommer det väl någon gång en människa faktiskt fixar den kärleken och fattar hur fantastiska kvinnor vi är. tills dess får man lägga kärleksenergin på de där som ger en tillbaka; vänner och familj. även om det inte är exakt samma sak, jag vet, bra nog. och man vet att man kan lita på dem.

    SvaraRadera
  2. det är en alldeles alldeles utomordentlig och vacker egenskap som bara modiga personer vågar utveckla genom att prova, träffa fel, finna rätt och kanske förlora. Men i slutändan vinna. Och det är det det går ut på. Ja hela skiten. Ja, jag är nästan helt säker.

    ... Och vilken bra pappa du har.

    SvaraRadera
  3. Ja Elin, det är nog en styrka ändå. Även om jag tidigare i mitt liv sett det som en svaghet/sårbarhet.

    Och om man flera gånger blir djupt besviken så är det ändå en trygghet att veta att man kommer älska igen, att man har den förmågan.

    Egentligen tror jag inte att jag är sämre på förhållanden än vad andra är. Och tänk att då även vara hindrad av en svårighet att älska.

    Fan, kärleken är nog faktiskt vad det går ut på hela skiten Åsa. Du har rätt.

    Pappa är väldigt bra. Mamma och brorsan med. Därför åker jag till Göteborg i helgen och njuter av kärleken!

    SvaraRadera
  4. Här kommer en stor kram.

    SvaraRadera
  5. tack, kram tillbaka. jag gillar din blogg vettu.

    SvaraRadera
  6. Jag håller med de andra här.. det är en vacker egenskap som kommer ge dig mycket lycka i livet, men också olycka. Jag är nog likadan. Alternativet, att undvika kärleken, att sluta sig, har aldrig känts aktuellt. Då kastar jag mig hellre huvudstupa in i både det ena och det andra och tycker nånstans att jag vunnit något, även om det skiter sig. Nu har jag hittat hem och det är bortom all förståelse skönt. Det krävdes sina smällar för det.

    Jag tycker han verkar hård. Oförstående. Man vill ju bli hörd. Det är viktigt. Få ett avslut. Få säga: "Jävla idiot. Du har krossat mitt hjärta." Och höra om dåligt samvete och "varför gjorde jag så" och "ja jag är en idiot".

    SvaraRadera
  7. Ja, hellre både lycka och olycka. Även om man ibland, när man är som djupast i den senare, skulle ge upp allt hjärtepirr bara för att slippa hjärtekrosset.

    Ung tant, jag är väldigt glad för din skull. Den där kärleken är du verkligen värd. Det är vi alla och din kärlek ger hopp om en kärlek för oss.

    Nu i helgen blir det lycka, vänner och familj. Ska bli som sobril att bara bli omhändertagen i flera dagar.

    SvaraRadera