Årets sista häng

Nu är jag hemma på Västkusten sedan i fredags natt. Väldigt härligt har det varit och bättre lär det bli. Har ju inte hunnit träffa några av vännerna än, men inbokade är de. Familjen och närmaste släkten däremot, de har jag redan hunnit fraternisera med.

Vi hörs snart! God Jul på er!

Ett klavertramp så klandervärt som något.

Jag råkade visst klanta mig när jag skulle tvätta häromdan. Tydligen är det här i huset högst oacceptabelt beteende att låsa en dörr som alla boende har nyckel till.
Det kan ju lätt bli kulturkrockar när man ska anpassa sig till nya normer. Men jag lär mig hela tiden, babysteps.

EKG - mitt hjärta det bankar

EKG och Ultraljud var alltså vad jag fick på den där hjärtremissen. Det såg tydligen väldigt bra ut. Som ni ser.
Mitt problem är nämligen ett som bara visar sig ibland. Plötsligt slutar mitt hjärta slå i några sekunder. Det blir svart för ögonen och ljud låter dovare än vanligt. Min lekmanna-tolkning är syrebrist i hjärnan(hjärtspecialisten sa inte emot). Sen slår det som om jag hade sprungit Göteborgsvarvet och snortat kola samtidigt i nån sekund. Sen slutar det slå igen och så håller det på sådär fram och tillbaka i nån minut. Har det väl börjat återkommer det många gånger på samma dag. Men tillfällena har ingenting annat gemensamt än just detta schema. Jag kan inte länka det till sociala situationer, lågt blodsocker, utmattning eller något annat.

Så nu blir jag remitterad till Akademiska Sjukhuset för dygns-EKG. Blir till att hoppas på att det blir ett orytmiskt dygn.

Men vänner, det borde inte vara nån större fara. Jag har levt med det här i mer än tre år, ungefär en gång i månaden.

Stämning på väg

Såhär såg det ut för nån dag sen i den lilla etta där jag numera bor. Det skulle komma folk på te så jag hade städat och pyntat lite. Det är mörkt med mening. Man måste ju se hur mysigt det är. Mot soffan och sovalkoven alltså.



Här är från sängen mot fönstret. Till vänster en tavla nästan fylld av bilder på mina vänner och familj. Ja, jag har blivit sjukt gråtmild under hösten. Jag var hos läkaren förra veckan och han frågade flera gånger rakt ut "varför gråter du?". När jag berättade om allt som hänt under hösten skrattade han gott. Då var det inte längre så konstigt.
Just det, jag ska på hjärtremiss på torsdag. Nåt knas är det.


Det här bilden visar in mot köket som kanske egentligen kvalificerar som kokvrå men i alla fall har ett litet fönster.
Jag gillar ljusslingan i växten. Och den känns lite töntig. Den är jag.

Post-Ica-uppvaknande

Jag var lite trött och gick på Skolgatan in mot stan när jag såg den här. Blev pigg.

Rå fisk är som svalor som häckar.

Såhär fint serverade blev några vänner och jag häromdan. Det är minsann inte alltid man får maten i en båt.



Det är mysigt här med, men nu längtar jag hem. Tänk, jul! En vecka kvar bara.

Ljuva december

Ok, efter påtryckningar(egentligen singular) blir det väl lite bloggat då..
Såhär såg det ut i nya lägenheten för några dagar sedan.


Misär såklart, men efter tragik kommer solsken.

Joo, snart.

Obs, allt som står på rätt plats är inte mitt. Andra hand kallas det.

Korvstoppning

Men darn, det händer för mycket.
Det har varit labbredovisning och -opponering, advents-knytis, domedagsförkylning, tentaplugg, tenta, tentafest, avskedsfest, Christian Kjellvander med Kristofer Åström som förband(fantastiskt!), öl, ny kursstart, lägenhetskontraktsskrivning och fika sen sist.
Jag hinner inte med det här. Bloggen alltså.
På lördag går förhoppningsvis flyttlasset och när jag väl kommit i ordning ska det väl flyta på igen.
Tänk att få bo ensam. Det har jag inte gjort på nästan ett år.

Hörs snart!