Jag har blivit snuvad på ett land!

Jag och vännen A försökte härom dagen avgöra hur gammal min jordglob är genom att studera landsgränser. Vi fick hintar från nationer som Kampuchea, Jugoslavien och ett till synes murlöst Tyskland. Snurr, snurr och plötsligt fastnar båda våra ögonpar på........ Mauretanien. Va? Ska du säga då. Vad sjutton är det för land?
Jo, det kan jag berätta att det ligger mitt på norra Afrikas Västkust. Gränsar till Algeriet, VästSahara, Mali, Senegal. Dessa självklara afrikanska länder. Men vart har Mauretanien tagit vägen? Jaja, tänkte vi, globen är ju nästan tjugo år gammal. Det kanske har bytt namn (det har ju många andra afrikanska länder gjort under historien). Wikipedia konsulteras och landet finns i allra högsta grad och med samma stolta namn.

Fakta om Mauretanien

• Självständigt 1960 från fransk kolonisering
  
• Statsskicket är Republik (efter en militärkupp av nån junta 2005, den har infört demokrati i landet. Gött jobbat!)
• Namnet låter som ett land ur Kalle Anka
• Alla makthavare har mellannamnet Ould, men man får inte veta varför. Har alla mauretanier det? Som sikherna som heter Singh allihop.
  
• Folkmängd drygt 3 miljoner. Ok, kanske inte så konstigt att man inte hört om landet, de är inte ens hälften så många som vi.
• Yta, typ dubbelt så stort som Sverige men det är mest sand. Sverige är å andra sidan mest skog. Men det är ju garanterat inte lika lätt att sälja sand i Afrika som skog i Europa.
• Slaveri förbjöds 1981 men sägs existera i landet än idag.
  
• Huvudstad är Nouakchott.
  
• Naturtillgångar är järnmalm, koppar, diamant, fisk, olja, fosfat, guld och, hör och häpna: gips. Minsann.

Skämt åsido. Mauretanien finns och är ett land som har problem med tillgång på färskvatten. Dessutom sprider öknen ut sig eftersom trädavverking resulterat i jorderosion.
Så om du inte har nåt annat för dig den 28e november kan du tänka på Mauretanierna, då har de nationaldag.


Till något helt annat:
Jag har de senaste dagarna hört från flera håll att J-O Waldner, ni vet bordtennis-spelaren, inte alls är den svärmorsdröm som många tydligen trott. Vad vet jag, jag har aldrig funderat över saken. Sportgeek skulle väl vara enda funderingen jag haft. Det hela började med att jag fick höra att han hade kommit fram till As kompis på ett uteställe i Sthlm. Det första han gör är att fråga "Har du smakat OS-kuk nån gång?". Gaahahaha! "Nej, men jag skulle gärna prova" sa hon. Nej, det sa hon inte! Hon blev så paff att hon bara vände sig om och gick.

Under illa dolt gapflabb berättade jag detta för vännen H under en utekväll med öl och chips. "Javisst", sa han, "jag har själv sett det. Han kom in på (nåt uteställe i sthlm) och skrek 'Vem vill suga världsmästar-kuk!?' "

Jag är förbluffad. Men utomordentligt road!

H vidhöll sen att den där J-O, "han är allt en riktig heders-tryffel"