10 april 2008

Recension El Perro del Mar och ASS (och lite av UKK också)

Lykke Li hade ställt in så en kille som tydligen kallar sig ASS och inte går att hitta på internet ställde upp som medpartner till El Perro del Mar.
ASS inledde. Han körde bara instrumentellt och höll tydligen på med en massa olika instrument samtidigt. Vill minnas att mina vänner förklarade att han spelade tre grejer till förutom gitarr. Fast det missade jag eftersom jag blundade och njöt av ljudbilden (pretto) istället.
Har för mig att en grej involverade ett knä och en annan näsan men det kan vara totalt fabricerat.
Det var i vilket fall en väldigt vacker ljudbild och det fick mig nästan att glömma att man på denna spelning skulle sitta ner. Jag hatar sånt. När man bara blir en åskådare på rad och nästan undrar om det är ok att applådera eller om det är att ta sig för stora friheter.
Jag vill vara en del av framträdandet och av rummet (pretto 2).

Nåja, så kom Perron på scen, tände några levande ljus på flygeln och förförde oss allihop.
Efter några låtar kom hennes sexmanna-komp på scenen. Sex män i kostym och längre-än-beatles-hår. Det var vackert både att se och höra på.
Jag och mina vänner hade gått dit främst för att se Lykke Li men vi var väldigt nöjda med spelningen. El Perro framkallade många olika känslor och stämningar. Jag vet inte vad hennes låtar heter men jag älskade speciellt en hon gjorde i slutet. Texten bestod enbart av orden a boy, a girl, hello och goodbye i olika ordning. Det blev rejält vackert och historien gick fram. När hon gick av scenen ville jag skrika "hello!" men det gjorde jag inte (jävla överjag).
Tyvärr verkade de ha lite problem med ljudet. Trummisen ville bli höjd efter första låten men då höjdes han för mycket. Och under ett långt, lågmält parti hörde man en stärkare stå och brumma alldeles för högt. Tråkigt att man ibland hamnar på fantastiska spelningar som hade kunnat vara ännu mer njutbara om bara ljudet funkat felfritt.

Man kan säga mycket om UKK(Uppsala Konsert & Kongress) men ljus kan de iaf. Det blev riktigt häftigt med skarpt avgränsade färger på en vägg med otroligt många vinklar. Åtminstone den fixa sättningen, fadeningarna var väl inte helt imponerande.

En fin kväll med vänner blev det iaf. Ett skönt avbrott från den panikstress som vi alla utsätts för just nu. Jag pluggar dygnet runt. Men denna helgen ska jag vara ledig, brorsan kommer hit och det blir lite fest. Snart kanske livet börjar igen.

2 kommentarer:

  1. Jag längtar efter att gå på konsert. Snart blir det Alison och Robert. Siktar på Martha efter det.

    Fast jag längtar också efter små, små spelningar. Det är så härligt.

    Trevlig ledig helg!

    SvaraRadera
  2. Ja, visst är det härligt! Så mycket livskvalité på en kväll.

    När ska Martha spela? Och var? Himla illa att jag är så fattig..

    Tack! Hoppas din blir fin också trots sjukan!

    SvaraRadera